Jag & Vera

Åh vad gulliga ni är!
T A C K snälla för alla kommentarer på mitt förra inlägg (Det här!). Jag delar mina inlägg på Facebook och där är ni så många som har gett massa tips & råd.

Det är lite knepigt att kommentera här på bloggen därav delar jag inläggen på Facebook. (För er som hört av er och undrat hur man kommenterar) Jag har även fått meddelanden och samtal med pepp. Såå himla gulligt alltså <3

Vi var på BVC i måndags och då trodde dem att det är kolik som Vera har. Vi fick tips om att åka in till akuten (och sätta oss där & vänta) för att få träffa en barnläkare i Falun och för att eventuellt få de bekräftat. Jag och min sambo bestämde oss för att avvakta en vecka, då vi ändå tycker att det blir lite bättre hela tiden.

Vi har träffat några olika tjejer och killar på BVC och dem är så gulliga allihopa. Ingen säger att: ”Jamen så är det att ha barn” eller ”Det är normalt att barn skriker”.  Nej, de är verkligen förstående och ger massa förslag och tips på saker vi kan testa.

Nu har vi bytt D-droppar igen, vi ska testa vattenbaserade i några dagar för att se om vi märker någon skillnad. Efter de ska jag vara utan kaffe i några dagar för att se om Vera reagerar och är extra känslig mot de jag äter och dricker. (Jag har kört mjölkprotein fritt i fyra veckor nu och kommer fortsätta med det.)

I helgen ska vi in till Falun och träffa en kille som jobbar med akupunktur. Han gör inte på spädbarn men vi ska få lite tips på punkter vi kan trycka på Vera. 

Vi har testat D-dropparna man får av BVC och även oljebaserade som vi köpt på apoteket. Nu testar vi vattenbaserade.

Sen så ska vi också se till så att jag blir lite mer avlastad här hemma. Jag har ju burit Vera i magen hela graviditeten, sen helammar jag henne och hon är med mig hela dagarna. Dessutom sover hon på mig också nästan varje natt. (Inte optimalt men man gör ju det som funkar!) Så, att jag har lättare att få Vera lugn än hennes pappa är ju inte så himla konstigt.

Men jag behöver också rensa huvudet och göra något annat lite då och då för att orka, så nu fick vi tips från BVC att antingen ska jag gå ut och kanske ta en promenad eller så får Vera och hennes pappa göra det. (Hittills har M handlat, fixat mat, kört Tyra till skolan och sånt när han inte är på jobbet och jag har tagit Vera mestadels.)

SLÄPPA KONTROLLEN

Jag har även inställningen att Vera är här för att lära mig (oss) någonting. Hittills har jag i alla fall lärt mig en hel del om mjölkprotein ;-) hehe..

Jag har blivit tvungen att boka av massa saker i almanackan (även roliga) för att inte ha för mycket inplanerat som kan göra mig stressad. Utan mer ta dagen som den kommer.

Har även låtit Tyras pappa ta mer ansvar för Tyra. Han har tex. åkt till ögonläkaren med henne, han fick gå på utvecklingssamtalet, styra upp lite inför hennes kalas och sådana saker. Annars har jag alltid gjort de mesta vad de gäller sånt.

Kan säga att för mig var (är) det väldigt svårt. Jag vill ju liksom gärna vara med och träffa Tyras lärare och höra hur det går i skolan och så vidare.. men jag behöver träna på att släppa på kontrollen. Det är verkligen lättare sagt än gjort!

Jag har en riktigt duktig coach som fått mig att inse att de är nyttigt för mig att släppa på kontrollen och att acceptera läget. Tack Therese!

Nu har jag precis vart ut på min första promenad i 40 minuter. Såå skönt med lite egentid!

Kram Malin