Kolik

Hej på er! Blir lite glest med inlägg här på bloggen, då vi har en liten bebis här hemma som skriker en hel del. Vilket är väldigt påfrestande för oss alla. Jag hade en annan blogg när Tyra var liten och det är så kul att kunna gå tillbaka. Roligt att läsa och se bilder, för man glömmer så fort. (Så jag vill ju gärna uppdatera här.)

Vera hade (har) gulsot men nu är den på väg att försvinna i alla fall. Första veckorna var vi in till Falun och tog många blodprov (ungefär varannan dag) för att kontrollera hennes värden. Vi blev även inlagda på BB för värdena gick upp så högt och hon behövde sola. Jag tyckte det var väldigt jobbigt att ha tider att passa hela tiden när man är nyförlöst och bara vill vara hemma och lära känna sitt barn.

Efter några veckor pratade vi här hemma om att hon skriker en hel del, men jag hade inställningen att det gör ju bebisar. Men sen har det eskalerat. Förutom att Vera skriker mycket så har hon svårt att komma till ro och somna. Hon sover också oroligt och är lättväckt.

Vi tycker att det är såå himla mysigt med en liten bebis i familjen men det har även varit jobbigt och starten har varit lite tuff!

Vera skriker tack och lov inte hela tiden, ibland är hon såhär lugn och gosig också <3 och då får vi sån energi allihopa! 

Veras pappa sa att hon är glad och nöjd kanske 10% av tiden hon är vaken, resten skriker hon. Det har nog tyvärr vart så.. Vi testar det mesta. Förutom självklara saker som att kolla blöjan, ge mat, rapa henne, se till så hon inte är för varm eller kall och sånt så har vi testat:

  • Jag har kört helt mjölkprotein fritt i över 3 veckor nu. (Tänker även på att inte äta bönor, för stark mat, lök och annat gasbildande också)
  • Bytt ut gratis D-droppar man får av BVC mot såna man köper.
  • Hon får även magdroppar.
  • Vi har kört med pysventil sen förra helgen.
  • Gör kolikmassage 2 ggr om dagen på henne.
  • Började med blockamning för några dagar sedan.
  • Sen funderar jag ju såklart över mig själv. Om jag är omedvetet stressad osv.. Har i alla fall tagit bort de mesta inplanerade i min kalender för att enbart kunna fokusera på Vera (utöver Tyra, handling, mat, tvätt osv)

Kolik?

Har sökt så mycket på nätet och läst om andra (som verkar ha det mycket värre). Kolik verkar ju vara ett samlingsnamn när man inte vet varför barnen skriker och ofta kan det vara mag-relaterat.

Om barnet skriker 3 timmar i sträck flera dagar i rad och oftast samma tidpunkt så brukar man kalla det kolik. Visst har Vera skrikit i 3 timmar i sträck någon gång men då höll jag på att bryta ihop helt.

Hon skriker väldigt högt och blir knallröd i ansiktet och sen blå för att hon tar i så mycket. Hade hon gjort det flera dagar på rad och tre timmar i sträck så hade vi definitivt åkt in till akuten med henne! Vi tycker det är nog påfrestande efter bara en halvtimmes gallskrik här hemma. (Då somnar hon ofta själv av utmattning och sover en liten stund)

Jag är verkligen glad för att vi köpte en bärsele, annars hade jag varit helt förstörd i armar och axlar vid det här laget. Vi har burit runt på Vera otroligt mycket för att försöka få henne nöjd. Mycket hud mot hud.

Veras pappa brukar gå runt med henne i babyskyddet också. Det funkar ibland men jag orkar inte det. (Blir alldeles för tungt!) Vi drar henne i vagnen över tröskeln här hemma och har köksfläkten eller dammsugaren på samtidigt. Musik funkar också ganska bra..

Jag har inställningen att barn skriker inte bara, det är deras sätt att kommunicera att någonting är fel och att de är missnöjda. Sen är det upp till oss föräldrar att testa oss fram och se vad som funkar och vad som inte funkar. Även om det är extremt påfrestande. Vissa dagar är jag helt slut och gråter för mista lilla och vissa dagar tycker jag att det går rätt bra ändå. Upp & ner med andra ord!

Nu senaste dagarna så tycker jag att det har gått bättre. Jag törs knappt skriva det för då får jag väl äta upp det i helgen hihi..

Är det någon som har tips eller råd så dela gärna med er!

Kram Malin